Pannkakslunch med farmor

Efter ytterliggare en stökig natt, vilket det känns som om alla är nu för tiden, så gick jag och Mädchen upp klockan 7.
Efter en timme ungefär så började hon gnida sig i ögonen och bli gnällig, vilket brukar vara tecken på att det är dags att sova.
Hon var måttligt mottaglig för försöken, men efter ett tag så kom hon till ro och somnade till. Men så fort jag reste mig upp vaknade hon till och skulle vända sig på mage. Så jag välte över henne på rygg, fortsatte skaka rumpan och efter ett tag så slutade hon blinka och suckade till. Skönt, tänkte jag, då kan hon få sova med jag går ut och tar en cigg, pillar med lite saker och sen lägger jag in henne hos Cornelia, så hinner jag cykla innan vi ska sticka.
Men min fotled knakar till när jag reser mig ur soffan och så var hon vaken igen. Jag skakar rumpan så hon somnar om och sen reser jag mig och går på toa, men hon vaknar igen. Så jag lyfter in henne i sovrummet så att hon får en lugnare miljö och kanske Cornelia kan få henne att somna. Men icke då, efter 20 minuter kommer Cornelia ut ur sovrummet.
Mädchen håller sig vaken till strax efter tio, då hon äntligen somnar, och sover i 30 minuter eller så, sen måste vi väcka henne för hon har fortfarande pyjamasen på sig.
Klockan elva så är hon på plats i vagnen, allting är packat och vi beger oss mot busshållsplatsen.
Bussresan går bra, hon sitter och tittar, söker ögonkontakt med människor och ler.
Det sitter en mamma på bussen och leker med sin dotter, som förmodligen är några månader äldre än Mädchen.
Den här flickan har strumpbyxor, lackskor, rosa klänning, armband och diadem, men hon är för fan bara 9-10 månader! Jag tittar på min egen dotter som ser ut som en medlem i björnligan med svarta byxor, röd- och svartranding tröja och rufsigt hår. Undra hur vi som föräldrar påverkar dem med valet av kläder...
Egentligen är det väl dags att sluta bli upprörd, sluta reagera, majoriteten av människor verkar inte reflektera över det faktumet att vi formar våra barn från dag ett. Majoriteten av människor verkar även anse att flickor ska vara rosa och prinsessor och pojkar ska vara blå och riddare.
Framme på min mors jobb så möttes vi av receptionisten, som kom ut ur båset och gick ut genom spärrarna för att titta på Mädchen. Förvånansvärt nog så sträckte Mädchen ut armarna mot henne och ville komma till henne. Något som hon inte brukar göra, hon brukar alltid vara skeptisk mot nya människor.
Sen kom min mor och syster och så gick vi iväg för att äta lunch.
De turades om att bära Mädchen hela vägen bort medan jag passade på att ta en cigarett ett par steg bakom.
Framme på restaurangen så värmde jag Mädchens mat, röda linser, bulgur, morot och krossad tomat. Hon var inte helt övertygad men åt ändå en del. Efter att ha ätit pannkakorna, som antagligen var det enda jag kunde äta på den restaurangen, så värmde jag lite välling och så gick vi tillbaka till kontoret, för att visa hur duktig Mädchen var på att krypa.
Det blev en liten folksamling kring henne och alla var naturligtvis imponerade över hur duktig hon var.
Sen bytte jag en blöja och vi sa hej då.
Det hade börjat regna, så jag slängde på regnskyddet på vagnen och Mädchen somnade ganska direkt när vi påbörjade resan mot kulturhuset.
Hon sov från Liljeholmen, via centralen och till största delen av mitt besök på kulturhuset, där jag skulle begagna mig av Lavas laserskrivare, till ingen nytta, utan alla utskrifter blev sneda och jag slösade bara bort kassettlabels, som nu var oanvändbara.
När hon vaknade så bytte jag en blöja i vagnen och lade den använda blöjan på fotstödet. Spände fast henne och täntke att jag skulle slänga blöjan i en papperskorg på vägen.
Men den där blöjan glömde jag bort.
Jag körde den till centralen, genom spärrarna, nerför rulltrappor och över perronger. När vi kom ner till blå linjen och jag gick runt vagnen för att prata med henne så såg jag att den använda blöjan låg kvar på fotstödet. Fräscht. Här har man kört genom centralstation med en använd blöja på vagnen.
Hemma i Solna så gick vi en snabbis på Ica och sen kom vi hem.
Det blev en lugn kväll hemma, jag kände mig trött och hade lite smått ont i halsen.
Mädchen hostade, vilket vi inte tyckte var särskilt roligt. Hon vaknade ett par gånger av hostan och hostade naturligtvis ut nappen varenda gång.

I går så hade jag ännu ondare i halsen och Mädchen var snorig.
Jag hade dagen fullbokad, så jag stack hemifrån vid kvart i tio, åkte till Fridhemsplan och hämtade upp nycklar till replokalen, mötte upp en vän på Café Fix, åt lunch, åkte till Huddinge, repade, åkte till Solna, handlade middag och annat på Ica och sen hem.
Det var så skönt att komma hem efter den långa dagen.
Vi åt middag, Mädchen sov 20 minuter i soffan, sen vaknade hon och var lite sådär halvt i humöret. Klockan sju gjorde jag välling och sen bytte jag blöja, satte på henne pyjamas och började natta henne. Efter 25 minuter kom Cornelia in och frågade om jag ville bli avbytt, vilket jag ville.
Nattningsprocesserna tar så mycket på min kraft och mitt humör nuförtiden.
Även om Mädchen är så trött så hon i princip sover, bara gnider sig i ögonen, gnäller och knappt orkar hålla ögonen öppna så vill hon inte sova. Och jag som är uppe med henne mellan halv sex och sju varje morgon, jag är också hysteriskt trött på kvällarna.
Det som är värst är mina egna skuldkänslor, jag vill inte bli trött på min dotter. Jag vill inte ledsna och inte orka, jag vill inte känna mig frustrerad.
Jag får dåligt samvete och känner mig som dålig förälder bara för att jag inte orka med henne.
Hon somnade i alla fall. Cornelia höll på att göra sig i ordning för att möta upp min syster i Jakobsberg och ta några öl. Jag övervägde starkt att gå och lägga mig väldigt tidigt. Men det blev inte riktigt så. Mädchen vaknade strax innan Cornelia skulle gå, snorig, hostig, kunde inte andas med näsan och jätteledsen.
Jag gav henne näsdroppar, något hon inte tyckte om. Jag fattar inte de här jävla förpackningarna, kan de inte göra dem smartare så att man kommer in i näsborren på ett barn som inte vill ha något i närheten av näsan, och måste det vara plastlock som man vrider av, så kanterna blir vassa så det säkert slutar med att man river barnet runt näsan när man ska försöka pricka in näsdroppar eller koksaltlösning i näsborrarna?
Näsdropparna hjälpte inte. Så jag lyfte upp henne och så lade jag henne i vår säng, då kom hon åtminstone till ro. En stund i alla fall. Men hon vaknade, kunde fortfarande inte andas med näsan, så jag petade i henne lite koksaltlösning, det vkerade funka, för nu lät näsan bättre och hon kom till ro. Men hostan kunde jag inte råda bot på, så hon hostade sig vaken flera gånger mellan nio och elva.
Vid elva så vaknade hon och då tänkte jag att jag lika gärna kunde fixa mat, för jag skulle gå och lägga mig, och med tanke på hur dåligt hon sov så ville jag inte behöva gå upp igen om en timme, hade hon fåt mat redan, då kunde man nöja sig med att försöka peta i nappen.
Men hon vaknade till lite väl mycket, så hon började kravla runt i sängen, och nu hjälper inte riktigt vallar av kuddar och täcken runt omkring henne, för hon tar sig över eller runt såna simpla saker.
Så jag fick ta upp henne, hon satt i mitt knä medan jag värmde välling, sen gick vi in sovrummet och så matade jag henne där. Hon somnade helt okej efter matningen och jag gjorde mig i ordning och lade mig bredvid henne.
Jag vet inte hur många gånger jag vaknade innan Cornelia kom hem, kommer inte ihåg om jag matade henne något mer eller inte heller.
Cornelia erbjöd i alla fall mig att sova ute i soffan och jag tog det erbjudandet direkt.
Jag sov väl hyfsat, vår nya soffa är betydligt snyggare än de tidigare vi har haft, men den är inte asbekväm att sova i tyvärr och sen vaknade jag till av en gnällande dotter i rummet bredvid.

Klockan åtta i morse gick jag in i sovrummet och hämtade dottern, tog en temp, konstaterade feber, gav en alvedon och försökte med lite koksaltlösning, under stora protester.
Hon lekte en timme ungefär, sen började hon frusta och gnälla. Så jag gav lite mer koksaltlösning för hon kunde fortfarande inte andas med näsan.
Nu 9.35 har hon sovit oroligt i 15 minuter, får hoppas att hon åtminstone kan sova till 10.00 så hon laddar lite batterier.

Jag vet inte om vi ska bry oss om att ringa vårdecentral eller närakut. Vi har alvedon, vi har näsdroppar, koksaltlösning. Det är ju hostan vi inte kan råda bot på, men hon är väl ändå för liten för någon form av hostmedicin?
Det känns skitdrygt om hon skulle behöva besöka en läkare, för jag kan inte följa med och jag kan inte stanna hemma och ta hand om henne ikväll.
Jag släpper nytt på skivbolaget idag, och en sådan sak kan jag inte ställa in för att dottern är sjuk. Det är inte bara att träffa vänner, eller något, utan det är ett band som räknar med att jag är där och har med mig släppet och säljer det, och det är 100 personer där som förväntar sig att jag ska vara där och sälja.
Det är ju självklart att det ska vara så just idag också. SJälv mår jag ändå hyfsat, bara hostig och ont i halsen, fortfarande inget snor. Men det lär väl komma antar jag.

Pappaledig utan barn

Cornelia tog ju som sagt Mädchen till Kista Galleria idag för att träffa andra januarimammor och det var tänkt att jag skulle repa. Men på grund av komplikationer med att få tag på nycklar till lokalen så fick det ställas in.
Så, strax efter halv ett så lämnade Cornelia och Mädchen mig och jag visste inte riktigt vad jag skulle göra.
Det slutade med att jag satte på en skiva, vek ihop torr tvätt, satte en ny maskin, kokade potatis och morötter för att göra mos till Mädchen, sen kokade jag bulgur och röda linser som jag mixade med krossade tomater, så nu har fröken ett par måltider hemma.
Jag hängde upp den blöta tvätten och satte en ny maskin, sen gick jag ner på Ica för att handla lite.
Inte särskilt händelserikt kanske, men lite har man fått gjort.

Flera dagars frånvaro

Nu blev det ett glapp på ett par dagar. Men det får ni finna er i, för det här är definitivt inte första och sista gången det sker i den här bloggen. Till skillnad från många andra så får jag inte ångest av att inte skriva trettiofyra gånger om dagen.

I fredags packade jag in barn, bilbarnstol och vagn i bilen och åkte och lämnade tillbaka den hemma hos min mor. Vi svängde förbi västerorts djursjukhus och köpte kattmat och sen lagom tills det var en tre minuters resa kvar innan vi var framme, då somnade Mädchen.
Mellan Solna och Spånga hade hon solglasögonen på och tittade konstant på mig, fundersam, eftertänksam.
Mellan Spånga och Jakobsberg så tolererade hon inte att ha brillorna på sig utan hon satt och höll dem och tuggade på dem och gav ifrån sig sina sedvanliga haranger av ljud. Helt plötsligt så blev hon tyst, när jag tittade på henne såg jag att hon somnat med solglasögonen i munnen. Jag önskar att jag hade tagit en bild.
I Jakobsberg så lyfte jag ur henne ur bilbarnstolen och lade henne i vagnen och sen knatade jag mot tåget.
Cornelia ringde, hon kände sig inte alls särskilt risig och var inte så sugen på att börja äta antibiotika, så hon svängde förbi vårdcentralen och pratade med läkaren igen som sade att hon absolut inte skulle äta medicin om hon inte kände sig risig.
Mädchen vaknade till under tågresan och fick en ny blöja och lite mat i sig. I Sundbyberg hoppade vi av och började gå mot Solna.
Vi mötte upp Cornelia vid Råsunda ungefär, jag gick upp en snabbis i lägenheten och bytte till shorts och sen så gick vi och handlade lite.
Jag var otroligt trött och seg, Cornelia sade åt mig att ta ett bad, så jag badade, drack en öl och läste lite ur Kafkanovellsamlingen "I Straffkolonin".
När Mädchen sen blivit lagd började Cornelia göra sig i ordning för att gå ut.
Jag gick och lade mig tjugo i tio när Cornelia stack.

Lördag morgon var som alla andra dagar, upp tidigt, byta blöja, dricka kaffe, fixa mat, natta efter en och en halv timme. Sen fick jag möjlighet att sätta mig på cykeln igen. Tjejerna sov till tio.
Frukost och så vidare. Sen vid halv två gick vi ner i centrum och mötte upp Cornelias mamma och mormor som var ute och handlade, vi blev bjudna på lunch och sen gick vi hem. Vi var hemma lite mer än en timme innan vi var tvungna att göra oss i ordning och sen sticka. Min lillebror fyllde tjugo i torsdags förra veckan, så han skulle firas hos min far på lördagen.
Mädchen somnade på bussen från Solna till Sumpan.
Sen sov hon hela resan och vaknade när vi parkerat vagnen på min fars baksida.
Det var ingen idé att försöka få henne att somna om, så jag tog upp henne.
Hennes humör var bra, vilket var trevlig.
Efter en stund så var det dags för henne att äta lite, så min far fixade ihop lite gröt och satte sig med henne i knät och jag matade. Det gick faktiskt över förväntan, hon åt rätt bra.
Sen var det dags för oss andra att äta.
Runt halv åtta satte jag på henne i pyjamas och försökte få henne att somna, men det var inte det lättaste.
Det slutade med att jag och min faster tog en promenad och då somnade hon. När vi kom tillbaka så rullade vi in henne i ett rum och hoppades att hon skulle fortsätta sova, men det gjorde hon inte. Sen vägrade hon somna om. Cornelia tog en promenad, men det funkade inte, så hon kom tillbaka. Sen tog jag och min far en promenad, han behövde gå ut med hunden och jag behövde få Mädchen att sova. Men hon gallskrek hela vägen, så det fick bli så att jag bar henne i famnen och så bestmde jag att det var bäst att gå förbi konsum och köpa två tetror med välling, för säkerhetsskull.
Tillbaka hos min far så slutade det med att jag satt med Mädchen i knät och vaggade lite smått, men minsta lillasyster tog över efter en halvtimme och då somnade hon äntligen.
Cornelia stoppade i nappen ett par gånger innan hon faktiskt blev ordentligt lugn.
Vi tog ett-tåget hem, matade Mädchen hemma och sen somnade vi.
Jag fick sova till sju, innan lillfröken tyckte att det var dags att gå upp.
Jag var trött och hade nog vaknat på fel sida. Cornelias föräldrar skulle åka till hennes bror i Uppsala, och de svängde förbi oss för att hämta lite saker som skulle dit. Cornelia packade ihop sig och Mädchen och bestämde sig för att följa med.
Jag tog tillfället i akt att diska, dammsuga, fixa kattlådan, packa ner för små barnkläder och sådant.
Fru och barn kom hem och vi begav oss iväg för att inhandla middag, vegetarisk sushi och vegetariska dumplings, jävlar i mig vad gott det var.
Efter matkoma och nattande av dotter tittade vi på Nip/Tuck, vilket vi gör i väldigt stor utsträckning nu. Men jag försöker att ta ut dottern på en timmes promenad varje dag.
Jag tror att det blir bättre sen när Cornelia antingen pluggar eller jobbar, så att jag antingen tvingas att lämna hemmet för att ge henne studiero eller åker iväg för att det inte finns någon hemma att umgås med.
Jag hoppas att jag ska kunna fylla dagarna med något hela tiden, jag vägrar att bara ligga hemme i lägenheten dag ut och dag in hela pappaledigheten.

Igår gjorde vi inte heller många knop. Tog en promenad på eftermiddagen handlade lite inför veckans middagar.

Förra veckan började hon både att sätta sig upp från att ha legat på mage och krypa på riktigt, nu är hon väldigt mobil på den fronten. Men det känns som om vi gått bakåt ett par månader på andra sätt.
Det går inte att mata henne, hon spottar ut, öppnar inte munnen ordentligt, tappar intresset. Hon är mer ofokuserad hemma än när hon blir matad på andra ställen. Vilket i sig är helt vrickat. Men hemma så vrider hon sig runt, tittar på katterna, börjar pilla med blöjan, tuggar på stolen. Inget intresse alls.
Jag ger oftast frukost, och både jag och Cornelia tycker att vi ändå ska erbjuda mat, och inte ge välling direkt bara för att hon ändå inte äter så mycket.
Hon har även slutat att ta flaskan och hålla själv, nu tycker hon att vi ska hålla den åt henne igen.

De kommande dagarna är ju dock lite mer fyllda med aktiviteter, imorgon ska Cornelia iväg och träffa de andra januarimammorna från forumet som hon satt på under graviditeten och fortsätter sitter på.
Då tar hon med sig dottern förstås, jag tar tillfället i akt och repar, vilket jag inte gjort på 4 veckor eller så.
På torsdag ska jag till Liljeholmen och äta lunch med min mor, sen får vi se vad fredagen har att erbjuda.

Förstärkarjakt, sjukdom och närakut

Det regnade inte något mer alls igår, vilket var skönt. Så jag och Mädchen åkte in till stan för att möta Fredrik och gå på förstärkarjakt.
Mädchen somnade i Cornelias famn medan jag höll på att packa skötväska och prylar inför vår dag på stan.
Tjugo över elva lades Mädchen i vagnen och gick en sväng förbi Ica och köpta två tetror med välling.
Hon vaknade redan vid Fridhemsplan, säkerligen av de där jävla högtalarna som ropar ut vilken station man är vid. Så hon sov väl 20 minuter kanske, sammanlagt.
Klockan tolv var vi inne på Götgatan, och Fredrik som jag skulle träffa hade blivit lite försenad så jag och Mädchen gick in på Hellstone/Hellsten och kollade förstärkare. Självklart hade de en Fender Twin Reverb, som är en sådan stärkare som jag VILL ha, men jag har inte 11 000 att lägga på en gitarrförstärkare.
Efter att ha blivit besviken och återigen påmind om min knapphändiga förstärkarbudget knatade jag ner mot Medborgarplatsen och Halkans som ligger på en tvärgata precis innan medis.
Självklart står det även där två stycken Twin Reverb i mycket fint skick, men priset är ju ungefär 8000 över min budget. När vi var där inne kom Fredrik och vi dreglade lite över diverse gitarrer och förstärkare.
Efter Halkan knatade vi Götgatan upp, tog en sväng förbi en skivbörs och hoppades att det skulle finnas någon Birthday Party/Bad Seeds 7''a eller 12''a som man inte hade, men Mädchen var inte alltför förtjust i att bara sitta i vagnen i en skivbörs så det blev ett kort besök.
Vi knatade bort till Tip Top, eller vad butiken heter, uppe vid parkeringsgaraget vid Slussen. Där stod en Fender Vibrolux, 65w rörkombo, men den kostade 24 000 eller något sådant blygsamt.
Däremot så sa ägaren att han hade varit med och designat en förstärkarserie som de skulle börja sälja, och det fanns en möjlighet att han kunde släppa ett av för-förproduktionsexen för det priset, men att jag skulle återvända om 7-10 dagar när han hade kommit igenom alla förstärkare som stod framför och tagit sig en titt på deras skick. Så har jag inte hittat något fram tills dess så kan det vara värt att åka tillbaka och kolla.
Under det besöket så ringde Cornelia, som varit hos doktorn, och meddelade att hon hade lunginflammation och streptokocker samt öroninflammation. Det vore med andra ord bra om vi kollade upp hur Mädchen mådde eftersom hon hade varit lite hostig, grinig och ovillig att äta.
Cornelia försökte ringa till vår sköterska på BVC, men kom inte fram.
M somnade i vagnen medan jag och Fredrik gick mot Second Hand Music, där det självklart står en Twin Reverb, även en Ampeg rörcombo på 65w, men den gick för 6500, lite mer än dubbelt så mycket som jag kan lägga.
fter det besöket gick vi mot medis igen, fortsatte, gick in på Pet Sounds och förfasades över majoriteten av skivpriserna och fortsatte bort till Twang. Jag bytte en blöja, fixade mat och så, medan Fredrik gick in och kollade om de hade några förstärkare till salu som kunde vara värda att kolla upp. Det hade i alla fall två Fender Twin Reverb i mycket fint skick, för 3-4 gånger så mycket som min budget låg på. Är det någon jävla konspiration? Bara för att jag vill ha en, och inte har råd, så finns de överallt. Jag började fundera på vad jag hade hemma att sälja så jag kunde komma upp i de pengarna, men insåg att jag inte äger särskilt mycket saker av värde. Jag skulle behöva sälja av 20 skivor ur samlingen, men det tänker jag inte göra. Jag får inga pengar för min gamla Xbox, jag behöver min stereo, man får inte mer än några hundralappar för en motionscykel, jag kan inte sälja Cornelias grejer. Jag känner ingen som kan låna mig så mycket pengar på obestämd tid, för jag har ingen aning om när jag kan betala tillbaka.
Efter att Mädchen ätit så ville hon komma upp ur vagnen, så jag tog henne i famnen och Fredrik rullade vagn, vi måste ha sett ut som ett ganska sött par där vi gick sida vid sida.
Vi svängde förbi Café Cinema, där en annan kompis, Elin, jobbar och tog oss en fika. Fredrik slog på stort och käkade blåbärspaj till lunch, jag nöjde mig med en kopp kaffe och Mädchen sög på ett par rån som ganska direkt föll ut ur munnen och hamnade på golvet.
Efter fikat satte vi oss en stund i Nytorgsparken, eller vad den heter, Stockholms gatunamn/platser är jag pissusel på, men det gör inget för jag är inte stockholmare, jag bor i Solna.
Vid halv fyra började vi röra oss hemåt.
Hemma så diskade jag, Mädchen var inte sådär jätteglad, hon hade sovit sammanlagt 80 minuter eller så mellan klockan 9 och 17, så det var inte så konstigt. Jag försökte ringa BVC, talade in ett meddelande på telefonsvararen, men ringde ändå till vårdguiden och pratade med en sköterska där.
Hon tyckte att eftersom Cornelia var så sjuk och Mädchen hostade, inte ville äta, och kräktes (men det gör hon ändå) så borde vi åka in till närakuten eftersom hon var så liten.
Så jag ringde jag min mor, som tog bilen hem till oss, styvfarsan följde med och hämtade upp henne efter överlämnandet av nycklarna och så åkte jag, Cornelia och Mädchen till närakuten.
Vi satt en timme eller så i väntrummet. Mädchen var på bra humör, charmade folk, lekte, flinade och verkade inte alls må särskilt dåligt.
Efter väntetiden fick vi komma in till läkaren, som lyssnade på lungorna, kollade halsen och tog ett halsprov, sen fick vi sitta i väntrummet och vänta på svaret.
Det kom tillbaka negativt, så vi fick åka hem. Mädchen somnade i princip så fort hon hamnat i bilbarnstolen och jag startat bilen. Sen så var hon färdig för kvällen, vi svängde förbi Ica och köpte mjölk och hemma igen så lyfte Cornelia upp henne ur bilbarnstolen, tog av kläderna och stoppade henne i säng.
Vi var inne och stoppade i nappen vid ett par tillfällen, vid elva matade jag henne och sen sov vi till fyra, då stoppade jag i nappen igen, sov till halv sex, stoppade i nappen igen och sen vid sex tyckte fröken att det var dags att gå upp.

En stökig dag och en ännu värre natt

Gårdagen började ganska lovande. Visst var jag och Mädchen uppe kvart över sex, men det är ju inget ovanligt. Hon fick i sig lite välling och lekte i lite mer än en timme. Sen strax efter halv åtta så somnade hon. Jag satt och pysslade, uppdaterade bloggen bland annat, sådant som kräver tid och som inte alltid är möjligt när hon är vaken. Kvart över åtta så lyfte jag upp henne ur soffan och bar in henne till sovrummet. Medan hon fortsatte att sova därinne passade jag på att sätta mig på motionscykeln, jag har inte gjort det på två månader och det har märkts, framförallt på humöret. Direkt efter kändes det bättre än på länge och jag tog en dusch, tvättade tatueringen lite försiktigt och sen satte jag mig framför datorn igen.
Tjejerna sov ända till tio.
Försökte återigen mata Mädchen, men allt intresse och teknik är som bortblåst.
Gav upp och fixade välling, så man inte tråcklar för mycket och ger henne en negativ känsla för matningen.
Sen började väl gnället ganska direkt efteråt. En jättetrött tjej som vägrar sova.
Jag övervägde om jag skulle sätta henne i vagnen och gå ut på en promenad, men det behövdes handlas och tvättas, så runt halv ett tog Cornelia Mädchen och mitt visakort och gick ner på Ica för att handla lite medan jag sorterade tvätt.
Självklart somnar hon inte, utan kommer hem och är grinig.
Jag lyckades natta henne i spjälsängen och började pilla lite i hemmet, eftersom vi skulle få gäster.
Mädchen sov 26 minuter, långt ifrån vad hon behövde.
Vid tretiden satte jag henne i barnstolen i köket och gav henne ett smörgåsrån att sysselsätta sig med medan jag diskade. Vid fyra var jag tvungen att springa ner och hämta upp den sista tvätten.
Mädchen satt fortfarande i barnstolen och tittade när Cornelia hängde tvätten och jag diskade klart.
Strax före fem kom min gamla bandkollega för att hämta studiofilerna från vårt debutalbum på min hårddisk och vi snackade skit i en 40 minuter. Mädchen var väl lite intresserad av honom, men på på håll. Vid halv sex satte sig Cornelia för att mata henne och då kom middagsgästen, en tjej från vår gymnasieklass.
För första gången på flera dar så åt hon Mädchen nästan en hel portion.
Efter mat, avtvättning och ny blöja var M så trött så Cornelia nattade henne strax före sju, och hon somnade nästan direkt.
Jag och Cornelia lade oss runt elvatiden, och sen började stöket. M vaknade med en timmes mellanrum eller så, tog inte nappen, ville inte somna om och ingenting var bra. Vid fyratiden så matades hon, men redan vid halv fem så började hon gnälla. Då tog vi upp henne i sängen och sedan stökade hon runt där till sju.
Hon och jag gick upp, men ingenting var bra på morgonen heller. Efter några fruktlösa försök att natta henne i soffan så klädde jag på henne och lade henne i vagnen och mellan halv nio och halv tio så var jag ute och promenerade med henne. Hon sov väl en fyrtio minuter i vagnen, och var faktiskt på rätt okej humör när vi kom tillbaka. Hon somnade i soffan strax efter lunch och sov sedan mer än en timme, vilket definitivt behövdes.
Jag och Cornelia passade på att göra lite storkok medan hon sov, sojafärsbullar/biffar och lite sojafärssås till henne.
Vid tretiden kom Cornelias kusin över och jag höll på att plocka ihop saker för att åka in till stan och träffa trummisen från ett band på skivbolaget och fixa med lite utskrifter och kassetter. När jag kom hem igen vid tio i sex stoppade jag Mädchen i vagnen och så gick vi iväg för att hämta upp vårt nya modem och handla lite på Ica.
Hemma igen så fick Mädchen i sig lite gröt och sen åt jag och Cornelia middag.
Mädchen nattades efter sju någon gång, och sen var vi inne och stoppade i nappen ett par gånger.
Vid halv elva gick jag och Cornelia och lade oss, vid elva vaknade M och vi matade henne. Sen sov hon till någon gång framåt väldigt tidig morgon, men vi matade henne inte då hon vaknade utan tog bara upp henne i sängen och så somnade hon om. Strax före klockan sex så vaknade hon igen och då visste jag att det inte var någon idé att försöka få henne att somna om.
Efter att ha varit vaken i två timmar så sover hon nu i soffan. Jag ska strax lägga in henne i sovrummet hos Cornelia och passa på att sätta mig på motionscykeln igen.
Om vädret tillåter kommer jag och Mädchen att åka in till stan och träffa en av mina vänner och glida runt och leta efter en gitarrförstärkare till mig. Förhoppningsvis så blir det bara lätt regn resten av dagen och inget ösregn.

Familjedag 2 (fast det var måndag)

Igår var en riktigt trevlig dag. Vi åkte hem till en kompis och fick vår bröllopspresent, varsin tatuering.
I och med att vi är hyfsat smarta både två så var det ingen av oss som ville tatuera in namn, datum, eller någon explicit syftning till att det var vi två som hade gift oss. Jag är uppvuxen med Nick Cave, har honom som husgud, och gjorde Cornelia till ett stort fan när vi träffades så vi tog varsin låttitel till varsin favoritlåt.
DOck så hade vi en liten tjej som tyckte att deet var dags att gå upp klockan fem. Cornelia tog upp henne och lät mig sova till halv åtta, då hade fröken somnat ute i soffan och sovit en 45 minuter, hon sov till strax efter halv nio, då tog jag upp henne och försökte ge henne lite gröt. Men de senaste dagarna känns det som om vi är tillbaka på ruta ett vad gäller att äta någonting annat än välling. Hon öppnar inte munnen ordentligt, spottar ut en del, och är mer intresserad av att joxa runt i stolen. Så efter en fjärdedels portion gav jag upp, tvättade av henne och gav henne välling. Jag tycker verkligen inte att hon är tillräckligt gammal för att man ska låta henne gå hungrig tills nästa mål om det inte passar att äta när det serveras.
Vid nio väckte jag Cornelia och sedan gick jag ner på centrum för att köpa kattsand så vi kunde fixa kattlådan innan vi begav oss.
Strax efter elva knatade vi ner till tunnelbanan och Mädchen somnade när vi gick på tåget. Hon sov hela vägen till Hökarängen och vaknade när vi klev av tåget där.
När vi kom upp till lägenheten, efter att ha burit vagnen med lillfröken i två trappor upp, så var hon på strålande humör.
Jag var faktiskt överraskad. Hon brukar inte vara så glad och utåt när vi kommer till ett nytt ställe med nya människor. Men igår så strålade hon verkligen och flinade jättemycket.
Av en händelse så var en kompis till mig där, tatuerarens expojkvän.
Så efter att ha kommit överens om stil på bokstäverna satte sig Cornelia i stolen och jag tog dottern och kompisen och gick iväg till Ica för att handla något att äta. Vi hade tänkt vara så duktiga så vi skulle ha gjort sojafärssås och tagit med oss, och kokat pasta på plats, men morgonen blev inte riktigt som vi hade tänkt.
Efter att ha käkat själv så gjorde jag i ordning lite mat åt Mädchen, men att mata henne utan barnstol, i en främmande lägenhet, det var ingen lätt uppgift. Så efter att ha joxat ett tag insåg jag att det inte var någon idé, så jag värmde välling.
Både jag och Cornelia har insett att vi måste bli bättre på att ge henne mat även när vi inte är hemma, även om det blir grisigt och man inte har samma rutin som när man matar hemma. Annars lär hon väl inte lära sig att käka ordentligt alls, och om hon ska börja på dagis om 5 månader så måste hon ha klart för sig hur det går till.
Cornelia var klar efter ungefär en timme och fyrtio minuter.

Då hade jag precis fått Mädchen att somna till i vagnen, så jag och kompisen gick ut balkongen för att röka.
Cornelia kom ut, men då vaknade Mädchen. Cornelia gick in igen och sedan när jag och kompisen var klara bytte jag av Cornelia och skakade vagnen lite smått och hoppades att hon skulle somna igen. Men det gjorde hon inte.
Sen var det min tur, och efter ungefär lika lång tid som det tog för Cornelia så kunde jag stoltsera med detta:

Stilen på texten är tagen direkt från Nick Caves anteckningsbok, så mer autentiskt än såhär blir det nog fan inte.
När vi var klara bägge två så tackade vi för oss, och följde med min polare till Söder där vi skulle träffa upp två andra av mina vänner och ta en öl. Den ene av dem har varit på semester hemma i Norge i tre veckor, så jag tyckte att det var på tiden att träffa honom.
Mädchen somnade i vagnen när vi gick från Medborgarplatsen upp till Mosebacke och sov nästan en timme.
Jag och Cornelia tog två öl var och när vi var inne på sista halvan av andra ölen så vaknade Mädchen till och tyckte att det var dags att få mat och underhållning.
Efter att ha gett henne välling, låtit henne sitta uppe och lattja lite så bestämde vi oss för att åka hem.
Det blev en riktigt familjedag igår, mycket umgänge, goda vänner, två jävligt fina tatueringar. Vad mer kan man begära?

Familjedag och förskolesökning

Gårdagen, som alla söndagar sedan lite mer än en månad tillbaka, var vigd åt familjen. I och med att jag pluggade hela veckorna och var stressad dygnet runt, och att antingen jag eller Cornelia gjorde något med vänner på fredagkvällen eller lördagkvällen så bestämde vi att söndagarna skulle vara familjedagar då vi skulle göra saker hela familjen.
Igår åkte vi till Vällingby Centrum, vi har väl lite lösa planer på att flytta bortåt mot Vällingby/Blackeberg/Råcksta, om ett år eller så. Så jag tyckte att det kunde vara trevligt att ha en dag där och skrota runt.
Vi köpte boken "Bajs-plutten" till Mädchen, både jag och Cornelia tycker att den är rolig, så jag räknar med att M kommer att tycka det också.
Vi åt lunch på Food courten, jag tog en vegetarisk sushi, Cornelia vegetariska dumplings, men både var så sugna på pommes, så jag gick till en grill och beställde en portion sådana också. Det blev en jävla massa mat. Vi åt nog båda alldeles för mycket, och allt socker i den där maten gjorde att vi blev helt sänkta och trötta. Nyttigt? Nej, inte direkt.
Efter maten strosade vi runt ytterligare, Cornelia handlade upp de sista på sina presentkort på H&M, Mädchen fick sig ett par schyssta Barbapappa-mockasiner som vi hoppas ska främja framtida försök till att stå och gå. De är lite stora fortfarande, men hon är ju å andra sidan ganska liten och kommer inte att försöka med sådana manövrar än på en månad eller två antar jag.
Hon somnade i vagnen inne på H&M och sov en 20-25 minuter kanske, när vi var inne på Minibok vid tunnelbanenedgången så öppnade hon plötsligt ögonen och börjde gråta.
Det är något som händer med jämna mellanrum. Jag vet inte om hon drömmer mardrömmar eller vad det är, men hon kan, från att ha sovit, vakna upp och vara jätteledsen.
Tillbaka i Solna så svängde vi förbi Ica och handlade lite ingredienser till middagen och så begav vi oss hem igen.
Jag sträckte ut mig på sängen, Cornelia frågade om jag ville sova, men jag sa nej. Fast så somnade jag. Ungefär en timme senare vaknade jag till och Cornelia kom in och lade Mädchen bredvid mig. Hon röjde runt och brottades med sin haklapp, hon är som en katt. Hon håller stadigt tag om saker med båda händerna och sparkar med benen.
Maten var i princip klar när vi lämnade sovrummet. Vi åt den och sen värmde jag välling åt M, borstade hennes två tänder och bytte blöja, sen så gick jag in i sovrummet och lade henne.
När hon somnat kollade jag och Cornelia på en film, och sen bestämde vi oss för att tag i förskolefrågan. Man måste ju söka senast fyra månader innan man vill att de ska börja på förskola och vi hoppas att hon ska börja i Januari, så det började bli dags.
Vi sökte till en I Ur & Skur-avdelning på en förskola i Näckrosen som förstaval. Även om varken jag eller Cornelia är några direkta friluftsmänniskor så tror jag att filosofin är bra för barn. Dels så är de ute i största möjliga mån, men jag tvivlar på att de släpar ut ungarna om det är minus 35 och snöstorm. Men miljömedvetenheten och respekten för djur och natur tror jag är viktig att de får lära sig tidigt.
På andra plats tog vi den vanliga förskolan vid Näckrosen, man kan ju hoppas att I ur & skur-idéerna smittar av sig lite på de andra avdelningarna.
Som tredje val tog vi en Grönflaggad förskola en bit härifrån, de hade också miljötänk och en kokerska som lagade maten, samt att de bakade sitt eget bröd där. Som fjärde, femte och sjätte val tog vi förskolor som låg i närheten.
Men kör alla förskolor efter Reggio Emilia-filosofin nu för tiden?
Visst tror jag på delar av filosofin med kreativitet, språkbruk och allt. Men att inte ge barn raka svar när de är ett och ett halvt år, eller att inte värdera barnens sätt att uttrycka sig utan låta dem uttrycka sig på de sätt de vill känns som att det kan förvirra snarare än att utveckla. Visst ska man ge barnen stöd och en möjlighet att finna svar på frågor själva, och visst ska man låta barnen utvecklas i sin egen takt. Men det måste ju finnas raka svar på raka frågor och vissa krav på hur man interagerar med andra och uttrycker sig.
Det där blir väl säkert bra ändå. Trivs hon inte så är det ju bara att söka ny plats någon annanstans. Men jag tror att vi tackar nej till fjärde-sjättevalen om de är de som vi blir erbjudna först.

Idag ska vi till Hökarängen och Fröken Tea som ska ge oss våra bröllopstatueringar. Det känns bra, det var mer än ett år sedan jag tatuerade mig, och det börjar verkligen bli på tiden.

Vad jag glömd skriva igår var att natten mellan torsdag och fredag så sov hon utan att vakna alls.
Det var en riktigt stökig nattningsprocess, och så fick jag springa in ett par gånger och stoppa i nappen eller lägga mig bredvid och lugna ner henne, men från klockan halv elva till halv sju så sov hon.
Tyvärr så var ju itne det något att hänga upp sig på, för sedan dessa har hon inte alls sovit någon hel natt.
Både igår natt och inatt så har hon dock sovit förbi kvällsmatningen och fördröjt den till klockan 2. Självklart skulle jag föredra om hon faktiskt vaknade vid halv elva och ville ha mat och sen sov till halv sju eller så, men sånt kan man ju inte direkt bestämma.
Igår svängde vi förbi C's moster och fikade. M somnade i vagnen på bussen ner till Sundbyberg, vaknade när vi stod och väntade på bussen i Barkarby. Sen hemma hos C's moster fick hon mat, vatten och leka. Hon kröp på riktigt för första gången igår. Dock bara två "steg" eller vad man ska kalla det. Men det var inte hennes sedvanliga teknik då hon kommer upp på alla fyra och sen lutar sig framåt och lägger ner överkroppen och "fjärilssimmar" framåt.
Sen somnade hon när vi gick av bussen nere i Barkarby igen och sov resten av resan hem och vaknade till när vi var på Ica. Då var humöret på topp verkligen och numer är det inte alls lika ofta som tidigare.
Nu är det gnälligt i stort sett hela tiden tycker jag. Hon vill inte sova, inte äta, inte leka, inte byta blöja, allt är bara gnäll och gnäll.
Jag vet inte hur mycket som är värme, vad som har varit tänder eller vad som är utvecklingsfas. Men ungen sover ju för fan inte längre.
Tidigare så har det varit så att jag och M gått upp vid sex, hon har lekt, fått mat och sen strax efter sju så har hon blivit trött och så har jag lagt henne. Då har hon sovit till åtta-halv nio, sen har hon vaknat lekt lite till, fått gröt i sig och sen har jag väckt C. När vi har gjort ordning frukost och så och klockan blivit halv elva-elva, då har M somnat igen, självklart med viss hjälp från oss.
Sen när hon vaknat har det varit lunch och sen har ofta C gjort något, fika med andra mammor, vänner, gå ner på centrum, aktivera sig och dottern på något sätt.
Men nu är det fan omöjligt att få henne att sova. Hon gör det till en jätteprocess att få henne att somna trots att ögonen går i kors, hon knappt egentligen är vaken utan skriker med halvöppna ögon, hon gnider sig ögonen, trycker ner ansiktet i madrassen, filten, soffan, kudden eller vad det nu är hon ligger på. Men så fort man ska lägga henne börjar hon skrika och sen vänder hon sig på mage.
Får man henne väl att somna så sover hon i kanske 20 minuter, vilket är 40 mindre än vad hon borde. Sen vaknar hon, lite piggare, och blir sen grinig en halvtimme senare.
Så är det, varenda dag i princip. Vissa dagar så sover hon ingenting mellan nio och fem. Vid femtiden, då hon egentligen inte borde sova något mer i och med att hon ska läggas vid halvåtta, då somnar hon av utmattning i princip.
Från att ha sovit bra i vagnen så kommer hon inte till ro där heller särskilt ofta.

Frågan är ju hur länge det tänker hålla i sig.

Idag är första dagen på min pappaledighet.
Dagarna sedan i onsdags har varit jävligt långa och tröttsamma.
Jag fick ut min tenta klockan nio i onsdags morse, hela familjen blev upphämtad av min mor och styvfar vid nio, vi bodde hemma hos dem så att jag kunde få studiero och Cornelia kunde få avlastning med Mädchen.
Mellan elva och tio satt jag och nötte Israel/Palestinakonflikten, drack kaffe och tog mig bara rökpauser med en timmes mellanrum. Vid tiotiden kände jag mig för slut i huvudet för att fortsätta, så jag satte med mig de andra i vardagsrummet och slötittade på Morden i Midsommer. Mädchen sov inte alltför bra i resesängen som min mor köpt och det var en halvstökig kväll innan vi gick och lade oss.
Vid tretiden eller så vaknade hon, otröstlig, så Cornelia gick upp gjorde mat, men det slutade med att jag tog upp och lade henne bredvid mig.
Vi sov båda rätt halvtaskigt den natten och vid halv sju tyckte M att jag och hon skulle gå upp. Efter två koppar kaffe och några cigaretter gick jag in och väckte C, för att jag skulle komma igång med studierna igen.
Strax efter tio åkte jag hem till lägenheten för att plugga i lugn och ro, men det började med att min kära, stationära, dator tog 35 minuter på sig att bli körklar, sen välte Lenin (vår hankatt) en blomkruka av glas inne i vardagsrummet, sen jag ägnade en kvart åt att plocka splitter och dammsuga och inspektera hans tassar så han inte gjort sig illa.
Strax efter tolv bestämde jag mig för att ta lunchrast, vilket resten av Solna också hade gjort, så det var kö till alla restauranger.
Jag satt med tentan fram till klockan fyra, skummade, flummade och läste programförklaringar från Gush Emunim och Hamas.
Vid fyra så gick jag ner till bilen och körde upp den till porten, lastade ur spjälsängen som vi fått av en av Cornelias kompisar och sen åkte jag tillbaka till Jakobsberg.
Jag åt och sen satte jag mig med studierna igen. M var skitgrinig under middagen, trött, eftersom hon i princip sovit tjugo minuter på hela eftermiddagen. Det var ingen större idé att försöka mata henne, hon gned bara in all mat i ansiktet, så jag lade henne i vagnen och hon somnade.
Cornelia skulle åka till Vällingby och säga hej då till två kompisar som flyttar till Malmö idag, morsan skulle köra henne och styvfarsan skulle åka till Bauhaus för att handla prylar, så det var jag och min syster hemma. Jag behövde plugga, så jag räknade med att syrran skulle ta hand om M, men M vaknade när jag rullade in vagnen i vardsgsrummet och sen gick hon inte att lugna ner. Hon var helt hysterisk, jag blev skitstressad eftersom att jag inte hade tid att ta hand om henne och Cornelia skulle iväg.
Det slutade med att även M fick åka med i bilen till Vällingby, åka med morsan hem och förhoppningsvis fortsätta att sova. Men väl hemma hos morsan igen så vaknade hon naturligtvis. Dock på lite bättre humör efter 20-30 minuters sovande i bilen. Min mor och styvfar gick sedan över till en barndomskompis föräldrar och umgicks en timme eller så, sen kom de hem med en hysterisk och jättetrött liten flicka. Jag bytte en blöja och sen överlät jag till min mor att försöka natta henne. Men det gick inte. Jag satt vägg i vägg och hörde hur min dotter skrek och grät och kunde definitivt inte koncentrera mig. Min mor gaav upp och tog med henne bort till vardagsrummet, men jag hörde i alla fall skrik och gnäll med jämna mellanrum och började bli stressad över att klockan var så mycket och att hon inte sov.
Halv nio fick jag nog och gick och hämtade henne och började natta henne själv. Det var en process på 45 minuter, sen satte jag mig och pluggade igen.
Kvart i elva eller så gav jag upp, jag satt fast, den sista frågan på tentan var jävligt knepig.
Gick och lade mig bredvid M i sängen och somnade strax före tolv.
Cornelia kom strax före två. Vi bytte säng så jag fick sova själv och sen somnade jag om.
Halv sju gick vi upp alla tre, jag packade ihop mitt och åkte återigen hem till Solna för att plugga.
Lite sömn hade väl gjort en del för tankarna och jag lyckades börja tråckla med den sista frågan.
Strax efter tio kom Cornelia och Mädchen hem, och de uppehåll sig i vardagsrummet medan jag satt vid datorn i sovrummet och skrev.
Klockan två började jag läsa igenom hela tentan, rättade småfel, petade in glömda ord och skrev om lite meningar ocg vid halv tre, då ansåg jag mig färdig.
Jag mailade in tentan, skrev ut den på papper och sen gick vi ner på centrum och postade papperskopior till Umeå Universitet och handlade lite.
Vid femtiden kom svärmor och stannade nästan en timme, efter det hängde vi lite tvätt och gjorde oss i ordning för att gå och handla det som vi glömt och köpa middag för att fira att jag nu var klar med studierna för resten av året och påbörjar min pappaledighet.
M somnade i vagnen, sov i stort sett hela utflykten och när vi kom hem igen så lade C ner henne i spjälsängen, jag värmde mat och efter att hon fått lite i sig somnade hon om igen. Ingen nattningsprocess alls.

Personporträtt och uppdatering av nutidssituation

Jag är Johan, gift med Cornelia och vi har dottern Mädchen som föddes den 22 Januari 2010.
Under våren 2010 pluggade jag litteraturhistoria på distans, vilket innebar att jag var hemma varje dag och kunde följa hennes utveckling i samma utsträckning som min fru. Under sommaren har jag läst sommarkurs i religion på distans, så med andra ord har jag varit hemma hela sommaren också.
I nuläget så arbetar jag mot målet att bli lärare i religion på universitetsnivå.
Från och med den 14 Augusti så påbörjar jag min pappaledighet och är ledig fram till terminsstart våren 2011, då vi förhoppningsvis kommer att skola in henne på dagis.

För ett par veckor sedan så började vi vänja henne av med att äta på natten. Det har funkat jättebra, hon får havrevälling runt halv åtta, sen byter vi blöja och nattar henne. Senare, vid elva ungefär så har hon vaknat till och fått ett mål mat till och sedan har vi inte gett henne mer förrän på morgonen när vi gått upp.
Det funkade jättebra fram tills i förrgår natt, då blev hon helt plötsligt otröstlig och kom inte till ro förrän vi tog upp henne i sängen igen.
Det funkade då, men igår natt kunde vi inte lösa hennes hysteri på annat sätt än att ge henne mat och inatt var det samma visa.
Nog för att henes matvanor har förändrats ordentligt den senaste veckan, med mindre ersättning och mer "mat", men jag tycker inte att det borde spela någon roll efter att hon fått i sig välling innan sänggående.

Det får bli allt för nu. Jag får ut min tenta på sommarkursen om en timme och vi ska bege oss hem till min mor, där jag förhoppningsvis får lite studiero och Cornelia får lite avlastning.

4 dagar kvar

Idag är det endast fyra dagar kvar innan jag går på pappaledighet.
Jag jobbade min sista arbetsdag på sommarjobbet igår, får ut min tenta som ska skrivas mellan onsdag och fredag imorgon.
Från och med lördag fram till den 20 Januari eller så är jag pappaledig.