I och med att vi är hyfsat smarta både två så var det ingen av oss som ville tatuera in namn, datum, eller någon explicit syftning till att det var vi två som hade gift oss. Jag är uppvuxen med Nick Cave, har honom som husgud, och gjorde Cornelia till ett stort fan när vi träffades så vi tog varsin låttitel till varsin favoritlåt.
DOck så hade vi en liten tjej som tyckte att deet var dags att gå upp klockan fem. Cornelia tog upp henne och lät mig sova till halv åtta, då hade fröken somnat ute i soffan och sovit en 45 minuter, hon sov till strax efter halv nio, då tog jag upp henne och försökte ge henne lite gröt. Men de senaste dagarna känns det som om vi är tillbaka på ruta ett vad gäller att äta någonting annat än välling. Hon öppnar inte munnen ordentligt, spottar ut en del, och är mer intresserad av att joxa runt i stolen. Så efter en fjärdedels portion gav jag upp, tvättade av henne och gav henne välling. Jag tycker verkligen inte att hon är tillräckligt gammal för att man ska låta henne gå hungrig tills nästa mål om det inte passar att äta när det serveras.
Vid nio väckte jag Cornelia och sedan gick jag ner på centrum för att köpa kattsand så vi kunde fixa kattlådan innan vi begav oss.
Strax efter elva knatade vi ner till tunnelbanan och Mädchen somnade när vi gick på tåget. Hon sov hela vägen till Hökarängen och vaknade när vi klev av tåget där.
När vi kom upp till lägenheten, efter att ha burit vagnen med lillfröken i två trappor upp, så var hon på strålande humör.
Jag var faktiskt överraskad. Hon brukar inte vara så glad och utåt när vi kommer till ett nytt ställe med nya människor. Men igår så strålade hon verkligen och flinade jättemycket.
Av en händelse så var en kompis till mig där, tatuerarens expojkvän.
Så efter att ha kommit överens om stil på bokstäverna satte sig Cornelia i stolen och jag tog dottern och kompisen och gick iväg till Ica för att handla något att äta. Vi hade tänkt vara så duktiga så vi skulle ha gjort sojafärssås och tagit med oss, och kokat pasta på plats, men morgonen blev inte riktigt som vi hade tänkt.
Efter att ha käkat själv så gjorde jag i ordning lite mat åt Mädchen, men att mata henne utan barnstol, i en främmande lägenhet, det var ingen lätt uppgift. Så efter att ha joxat ett tag insåg jag att det inte var någon idé, så jag värmde välling.
Både jag och Cornelia har insett att vi måste bli bättre på att ge henne mat även när vi inte är hemma, även om det blir grisigt och man inte har samma rutin som när man matar hemma. Annars lär hon väl inte lära sig att käka ordentligt alls, och om hon ska börja på dagis om 5 månader så måste hon ha klart för sig hur det går till.
Cornelia var klar efter ungefär en timme och fyrtio minuter.
Då hade jag precis fått Mädchen att somna till i vagnen, så jag och kompisen gick ut balkongen för att röka.
Cornelia kom ut, men då vaknade Mädchen. Cornelia gick in igen och sedan när jag och kompisen var klara bytte jag av Cornelia och skakade vagnen lite smått och hoppades att hon skulle somna igen. Men det gjorde hon inte.
Sen var det min tur, och efter ungefär lika lång tid som det tog för Cornelia så kunde jag stoltsera med detta:
Stilen på texten är tagen direkt från Nick Caves anteckningsbok, så mer autentiskt än såhär blir det nog fan inte.
När vi var klara bägge två så tackade vi för oss, och följde med min polare till Söder där vi skulle träffa upp två andra av mina vänner och ta en öl. Den ene av dem har varit på semester hemma i Norge i tre veckor, så jag tyckte att det var på tiden att träffa honom.
Mädchen somnade i vagnen när vi gick från Medborgarplatsen upp till Mosebacke och sov nästan en timme.
Jag och Cornelia tog två öl var och när vi var inne på sista halvan av andra ölen så vaknade Mädchen till och tyckte att det var dags att få mat och underhållning.
Efter att ha gett henne välling, låtit henne sitta uppe och lattja lite så bestämde vi oss för att åka hem.
Det blev en riktigt familjedag igår, mycket umgänge, goda vänner, två jävligt fina tatueringar. Vad mer kan man begära?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar