Kaos, kris och helvete

Det har varit så jävla stökigt i princip hela november, så jag har inte orkat ta tag i den här bloggen.
I korta drag så slutade Mädchen i princip att sova sig pigg. Det var krig varenda nattning, hon vaknade på nätterna och ville upp, ingen sov, alla var trötta.
Mädchen åkte på halsfluss och öroninflammation, blev inte riktigt bra förrän efter nästan fyra veckor, ådrog sig en tre dagars feber förra helgen.

Igår var vi på bvc och pratade med vår sköterska där om sömn.
Igår satte vi igång med femminutersmetoden, det tog 55 minuter för henne att somna, men det är ju inte särskilt mycket längre tid än det tar för oss att natta henne på något annat sätt.

Vi har även börjat äta mat vid köksbordet tre gånger om dagen och börjat laga maten så hon kan äta och vi kan efterkrydda på våra tallrikar.
Det går riktigt bra, det är skönt att maten inte är något problem.

Jag vet inte riktigt vad mer.

När ska hon sova?

Hon sover ju inte!
Alltså hon sover knappt någonting alls nuförtiden.
Det är rena rama kriget varenda gång man ska försöka natta henne.
Det är inte mycket som har förändrats med tider, hon och jag är uppe runt sex varje morgon, efter en timme ungefär börjar hon bli gnällig och gnuggar sig i ögonen och vill ingenting, demonstrativt börjar hon leka med tofflor, försöker ta tag i saker på vardagsrumsborden, slita i sladdar och pilla på stereon. Bara sådant som hon vet att hon inte får pilla på.
Jag väntar en stund och sedan försöker jag få henne att sova lite, men då blir det gnäll och skrik, hon ska inte ligga på sidan, som hon altid somnar på utan hon ska antingen ligga på rygg och rycka ur nappen eller så ska hon rulla runt på mage och sätta sig upp. Vissa dagar kan jag få henne att somna på några minuter, andra dagar tar det en halvtimme eller så lyckas jag inte alls utan det är fortsatt gnäll och gråt och demonstrativt beteende.
När hon har vaknat brukar hon antingen få gröt direkt eller så får hon leka en stund, beroende på vad klockan är. Sedan vid halv elva-elva, då är hon jättetrött igen, gnuggar sig i ögonen, vill ha napp och snuttefilten, gnäller och håller på. Men sova, det vill hon inte. Nattningsprocessen kanske tar en timme om det är så. Har vi tur sover hon bara en fyrtio minuter då, för att vakna och få lunch, i värsta fall (samtidigt som det är jätteskönt) så sover hon in på eftermiddagen, vaknar kanske vid ett, halv två. Men efter ett par timmar är hon jättetrött igen, men vägrar att somna. Så hon är vaken hela eftermiddagen och humöret blir gradvis sämre och sämre ända fram till läggdags vid sju-halv åtta. Om turen, återigen, är med oss somnar hon nästan i någon av våra famnar medan hon suger i sig kvällsvällingen och så är det bara att gå in och lägga henne i sängen, men vanligtvis så är det en nattningsprocess på fyrtio minuter med skrik, gråt och gnäll.

Även nätterna har spårat ur.
Nu när hon har varit sjuk och haft ont i halsen är det ganska förståeligt att hon inte har velat äta mat eftersom varm välling är mycket skönare för halsen. Men hon blir ju inte alls lika mätt på välling som på riktig mat, vilket förklarar att hon ofta vaknat upp på nätterna och inte somnat om förrän hon fått en flaska.
Innan hon blev sjuk var det väldigt sällan som hon krävde välling på natten, utan det brukade räcka med att ta upp henne i vår säng mellan 3-5 beroende på, och sedan kunde vi sova till sex-halv sju i alla fall.
Men nu är det cirkus på nätterna också.
Vi har börjat hålla henne vaken längre för att försöka skjuta på uppvaknande, det gjorde inte så stor skillnad annat än att hon sov bättre på nätterna och det tyckte vi var ganska skönt, men även det är bortblåst.
Nu, den senaste veckan eller så, har hon vaknat någon gång mellan halv ett och halv tre och det är inte bara halvslumrande vällinggnäll utan hon är klarvaken, klättrar runt, snackar och inatt vaknade jag av att hon låg och klappade händerna.
Det räcker alltså inte med at ta upp henne i sängen och skaka rumpan lite för att få henne att somna om, hon är vaken uppåt en timme innan hon slutligen somnar om.
Jag har sovit en hel natt på tre veckor snart, och det börjar ta jävligt hårt.
Mädchen är trött och kinkig hela tiden känns det som, och jag blir lättare och lättare irriterad.
Cornelia har börjat natta henne på bröstet, vilket vi inte har gjort på ett halvår kanske, men det verkar vara det enda sättet att få henne att slappna av och sova på dagarna. På kvällarna och nätterna funkar det sporadiskt.
Att somna, sova och bli lagd verkar vara rena rama ångestsituationen för henne och jag vet inte vad vi ska göra åt saken.
Ingen sover i det här huset.

Lördag / Söndag

I lördags kände båda jag och Cornelia att vi behövde göra något stillsamt, men ändå komma ut och Mädchen hade inte varit utanför lägenheten mycket hon heller på nästan två veckor på grund av sjukdomen, så vi pälsade på henne rejält och begav oss till Bromma Blocks.
Där strosade vi runt och letade vinterjacka till mig och så mötte vi upp mormor.
Hon bjöd på lunch, vi handlade på Coop och sen åkte vi en sväng till Hässelby för middag, och så fick vi skjuts hem igen.

Mädchen har verkligen börjat må bättre och bättre de senaste dagarna och det väldigt skönt att det har gått så fort från att hon fick antibiotikan.

Hon somnade i vagnen i Hässelby, sen blev det lite stök med att få på henne kläder innan vi skulle sätta oss i bilen. Hon somnade i Solna och vaknade till någon minut senare när vi flyttade henne från bilbarnstolen till vagnen.
Sedan tog det en timme att få henne att somna om hemma.
Vi försökte först bara lägga henne i sin säng, men det gick inte. Vi tog upp och försökte natta henne i vår säng, men det gick inte heller. Vi gjorde väling men hon ville inte ha först. Cornelia försökte natta henne på bröstet, men inte det. Återigen i vår säng, på mitt bröst och sen ner i hennes säng igen, där åt hon vällingen och somnade.
Jag och Cornelia somnade kanske vid ett, Mädchen vaknade igen då klockan visade 5.55, men i och med att klockan skulle dras tillbaka en timme så var vi uppe vid fem i fem.

Det var en ganska tuff dag igår, jag kunde inte sova något på dagen, försökte i två omgångar på förmiddagen, men det gick inte.
Vi tog en sväng på centrum, åt lunch och handlade lite på Ica inför middagen.
Mädchen sov i tre omgångar på söndagen, men allt var före klockan två, så efter det var hon ganska bökig fram till läggdags. KLockan visade kvart i sju när vi nattade henne, men i och med tidsomställningen så borde hon ha varit kvart i åtta.

Idag ska jag iväg och repa, det ska bli skönt, det var ett tag sedan jag hade möjligheten.

Torsdag / Fredag

Vi var hos doktorn vid kvart över två i torsdags. Hon lyssnade på hjärtat, lungorna, kollade öronen och halsen och det var inte särskilt populärt, inte heller temperaturtagningen. Det blev mycket skrik och gråt och motvilja.
Sedan togs det halsprov och sedan ett blodprov.
Inte undra på att man haft en ledsen och sjuklig dotter när hon faktiskt hade halsfluss och kanske en släng av en öroninflammation också.
Så hon fick kåvepenin utskrivet och även mollipect.
Det som var skönt var att vi redan igår, fredag, märkte stor skillnad både på humör och mående. Så nu är det väl drygt en vecka till med behandling och sen är hon så gott som ny.

Jag var iväg på en spelning på torsdagskvällen och kom hem och fick sova i soffan. Det är något positivt hemma hos oss, bara så ni vet. Man längtar efter att få sova i soffan.
Tyvärr så är vår soffa inte så bekväm, så man sover inte så bra i den.

I fredags kände vi att det verkligen var dags att ta tag i hemmet, men vi behövde även ta en sväng ner på centrum, så vi började med det.
Snorsugsfilter och alvedon till lillfröken, strumpbyxor till frugan och när vi gick förbi Team Sportia såg vi att de hade utförsäljning på fodrade regnkläder, 99 kr per del, så vi slog till på ett par byxor och en jacka. Det var andrahandssorteringar för att de hade blivit fläckade under lagerhållning, men vad fan, det är ju barnkläder, hur länge är de utan fläckar?

Sedan tog vi tag i lägenheten, det var fan på tiden.

Det var en liten pärs att få Mädchen i säng, hon har ju inte haft rediga nattningsrutiner på över en vecka, så hon var inte så villig att bli nattad i sin säng vid läggdags. Men det ordnade sig och jag var inne en gång på grund av napptappning och gnäll. Cornelia begav sig vid tio för att säga hej då till en kompis som flyttar till USA och jag lade mig vid halv elva.
Jag vaknade av Cornelia kom hem vid kvart över två, Mädchen vaknade till då också, det räckte in med att ge vatten, eller ta upp henne i sängen, så Cornelia gjorde lite välling och sen somnade Mädchen om. Sedan fick vi sova ända till halv åtta. Rena rama sovmorgonen i det här huset.
Hoppas att matlusten hennes har kommit tillbaka idag så hon äter bättre och mer och inte vaknar för välling inatt utan sover natten igenom.

Onsdag

Igår var det inte alls bra. Sjukare liten tös har väl världen aldrig skådat. Hon sov rätt mycket under dagen, och den vakna tiden var inte särskilt pigg alls.
Hon gick på välling hela dagen, började bara gråta när jag försökte ge henne riktigt mat. Klängig, ynklig och alltid nära till tårar.
Hon var jättetrött och vi nattade henne redan vid halv sju.
Hon sov dåligt fram till strax före åtta, då tog vi upp henne, gav henne alvedon, sög rent näsan och försökte natta henne igen, men det gick inte.
Vi pallade upp sängen och tog bort extrakudden, Cornelia försökte natta henne på bröstet, vi försökte natta henne i soffan, Cornelia försökte natta henne i vagnen och det höll i en minut. Tio i nio borstade jag tänder och så lade jag mig med henne i vår säng. Det tog 40 minuter att få henne att somna, och då sov hon dåligt. Halv tolv vaknade hon igen, jag gav henne vatten, skakade rumpan, tog upp henne bröstet, strök henne över håret och ryggen, gjorde välling. Men det tog nästan två timmar innan hon somnade. Sedan så sov hon oroligt, hostade, snorade och grät om vartannat fram till kvart över fem och då blev det istället värre. Tio över sex var det ingen idé, så hon vi gick upp. Hon fick välling och sen satt hon och grät, gned sig i ögonen och ville ingenting, så jag försökte få henne att somna om. Hon somnade till och sov i två minuter, sen vaknade hon igen och det var samma sak, gnäll, snor och hostande. Helt plötsligt blev hon jätteledsen och jag höll henne i famnen och hon somnade där, då var klockan strax efter sju. Nu har hon sovit oroligt i lite mer än en timme, så hon lär väl vakna snart antar jag.
Jag har i alla fall ringt doktorn, men de ringer inte tillbaka förrän klockan tolv.

När sjukdom härjar drabbas bloggen

Mädchen började ju visa sjukdomstecken söndagen efter att vi hade varit i Hässelby och träffat Mädchens kusin.
Så förra veckan tyckte jag inte att vi skulle ta oss något till öppna förskolan.
Det var en ganska rastlös och uttråkad ung fröken vi hade hemma, men hostan och snoret ville inte ge med sig.
Det verkade ändå som att hon mådde bättre till helgen.
På fredagen åkte vi först till Bromma och hämtade mormors bil, sedan åkte vi till Hässelby för att hämta upp morfar. Mädchen somnade i bilen på vägen dit och sov sedan i en fyrtio minuter, hon vaknade tyvärr när vi flyttade henne från bilbarnstolen till vagnen. Vi var oförberedda oc hade inte med oss någon mat, så det var en extremt grinig tjej vi fick handskas med den första tiden innan jag tog vagnen och svängde förbi hemköp och köpte en tetra välling.
Man kan undra varför vi inte lär oss heller, ökad vällingkonsumtion under dagen leder till kräkningar. Hon åt upp allt och var sedan nöjd ett tag, men ville självklart börja röra på sig eftersom hon suttit still i vagnen först 20 minuter, sedan sovit i bil i fyrtio och nu suttit i vagn igen i 20. Så det var en grinig tjej vi hade att göra med. Efter att ha uträttat i stort sett allt i Vällingby centrum körde jag hem svärfar med sin onda axel och åkte tillbaka till centrum för att handla allt på Coop inför kvällen. Mädchen var jättegnälig och missnöjd med att sitta där hon satt och klockan blev mer och mer och vi började känna oss stressade inför att hinna allt innan gästerna skulle komma.
Mädchen skrek, blev upplockade och kräktes två rejäla blaffor, därför ska hon inte ha välling mer än de två gånger hon får varje dag. Sedan fortsatte hon att skrika.
Jag blev skitstressad av en hysterisk unge, leta mat i en affär jag inte är bekant med och trött för att jag inte hade sovit något under natten.
Slutligen kom vi tillbaka till Hässelby och mormor och morfar och Mädchen fick röra på sig och vi kunde börja förbereda middag och allt.
Det blev en trevlig kväll i slutändan, Mädchen somnade i vagnen som vi rullat in i vardagsrummet och sov riktigt bra hela tiden.
Under kvällen började min näsa att rinna och jag började känna mig hängig. Jag fasade för att även jag skulle bli sjuk, och det har jag nu blivit.

Jag och Mädchen var uppe tidigt igen på lördagen, vi gjorde oss i princip ordning och begav oss tillbaka til Hässelby för att lämna bilen och stoppa i oss lite lunch innan vi skulle åka hem till farmor och Kjell och fira att faster Sara fyllt år.

Vi var i Jakobsberg vid femtiden, jag var jättehängig och trött, hostade, snorade, men Mädchen verkade ha piggat på sig lite, trodde vi.
Efter en hel del stök så fick vi henne att somna i vagnen.
Men det varade inte länge, för hon började hosta igen och nappen flög ut varje gång, hon kunde inte vrida sig som hon ville eftersom vi spänt fast henne så hon inte skulle kunna klättra ur vagnen om hon vaknade.
Vi tog halv elvatåget hem, Mädchen låg nerbäddad under snuttefilt, extra fleecefilt och ett täcke, så vi skulle slippa krångla med overall så att hon skulle vakna av att bli påklädd.
Hon vaknade dock på tåget och fick välling.
Hemma blev det en natt som de andra den senaste veckan, stökig och dåligt med sömn.

I måndags var hon jättesnorig och jättehostig, gnällig och det gick inte att få henne att komma till ro.
Jag var risig, Cornelia var risig, Mädchen var jätterisig. Allt var bara piss.
Jag släpade mig iväg till bostadsrättsföreningens köpestämma på kvällen och det var 85 för, en mot och en röst nedlagd, så det blir bostadsrätter av hela kalaset i mitten av December.
Natten mellan måndag och tisdag var helt värdelös.
Mädchen vaknade vid tre och hon var vaken i en timme, vi försökte först bara ta upp henne i sängen, men det gjorde ingen skillnad, jag gjorde välling, som inte heller hjälpte, det slutade med att Cornelia gick upp och lade Mädchen i vagnen där hon sov en timme, innan Cornelia tog tillbaka henne till sängen.
Hon sov till strax före sju, men det gjorde ingen glad eftersom natten hade varit så stökig.

Igår var det mer stök och gnäll och snor och hostande. Jag kände mig lite bättre, inte så mycket snor, inte så hängig, bara hosta och trötthet på grund av sömnbrist.
Det blev en hemmadag helt och hållet.
Natten var helt förjävlig.
Jag började natta Mädchen kvart över sju, halv åtta kom Cornelia in och bytte av, Mädchen somnade. Sedan så vaknade hon gång på gång av att hon hostade ut nappen, det var väl några minuters mellanrum hela tiden.
Jag och Cornelia turades om att springa in och stoppa i den igen.
Strax före åtta bestämde vi oss för att ta en temp och alternativt ge alvedon om det skulle behövas. Efter det försökte Cornelia natta Mädchen i hennes säng, men det gick inte, så Cornelia tog upp henne och försökte natta henne i famnen, men det gick inte. Jag kom in och bytte av och lyckades natta henne i vår säng, sedan flyttade jag ner henne i spjälsängen igen.
Men sedan sprang vi in igen, med några minuters mellanrum, och stoppade i nappen.

Jag gick och lade mig halv elva, somnade elva, sedan så vaknade Mädchen halv ett och vi var vakna i en och en halv timme. Jag försökte vagga, vyscha, skaka rumpa, ha henne på bröstet, stoppa i nappen, palla upp med kuddar, ta bort kuddar. Cornelia gjorde välling, vi använde snorsugen. Mädchen somnade slutligen strax före två och sov halvokej fram till kvart över fem, då det började stökas igen och vi sov i 5-minuters intervaller fram till klockan sex.

Tisdag

Hon har i alla fall börjat sova ordentliga stunder på morgonen, den senaste veckan eller så har det varit en och en halv timme eller lite mer på morgonen.
VId nio igår fick hon gröt, sedan väckte jag Cornelia.
Vid elva började vi göra oss i ordning för att åka in till stan.
Mädchen somnade i vagnen i rulltrappan på väg ner till perrongen, och sov en halvtimme i vagnen. Det var väl inte riktigt tillräckligt kan jag tycka, sedan var hon grinig hela stadsbesöket, som inte varade längre än en timme. Hon fick komma upp ur vagnen och sitta i våra knän under resan hem, och det var okej tydligen.
Vi gick förbi Ica, köpte med oss lunch och gick hem.
Hon vägrade att sova mer och det dröjde ända till halv fem innan hon somnade och det var väl i det senaste laget.
Kvart över fem vaknade hon och väckte oss, som också somnat.
DÅ var det gnäll och gråt och hysteri i en halvtimme, innan hon lugnade ner sig. Sen var hon på hyfsat bra humör tilsl vi nattade henne vid tjugo i åtta.
Hon vaknade ett par gånger för att få nappen, men jag tror inte att jag tog upp henne i sängen förrän vid tjugo i sex eller så. Då satt hon i spjälsängen och sa ubba och baba. Då var det dock omöjligt att få henne att somna om, så Mädchen och jag gick upp tio i sex.

Det kanske helt enkelt är så att hon ska upp mellan halv sex och sex, oavsett när hon går och lägger sig. Då är det bättre för henne och oss att vi fortsätter att natta henne vid sju, för i morse var hon inte på direkt strålande humör när vi gick upp.