Hon sover ju inte!
Alltså hon sover knappt någonting alls nuförtiden.
Det är rena rama kriget varenda gång man ska försöka natta henne.
Det är inte mycket som har förändrats med tider, hon och jag är uppe runt sex varje morgon, efter en timme ungefär börjar hon bli gnällig och gnuggar sig i ögonen och vill ingenting, demonstrativt börjar hon leka med tofflor, försöker ta tag i saker på vardagsrumsborden, slita i sladdar och pilla på stereon. Bara sådant som hon vet att hon inte får pilla på.
Jag väntar en stund och sedan försöker jag få henne att sova lite, men då blir det gnäll och skrik, hon ska inte ligga på sidan, som hon altid somnar på utan hon ska antingen ligga på rygg och rycka ur nappen eller så ska hon rulla runt på mage och sätta sig upp. Vissa dagar kan jag få henne att somna på några minuter, andra dagar tar det en halvtimme eller så lyckas jag inte alls utan det är fortsatt gnäll och gråt och demonstrativt beteende.
När hon har vaknat brukar hon antingen få gröt direkt eller så får hon leka en stund, beroende på vad klockan är. Sedan vid halv elva-elva, då är hon jättetrött igen, gnuggar sig i ögonen, vill ha napp och snuttefilten, gnäller och håller på. Men sova, det vill hon inte. Nattningsprocessen kanske tar en timme om det är så. Har vi tur sover hon bara en fyrtio minuter då, för att vakna och få lunch, i värsta fall (samtidigt som det är jätteskönt) så sover hon in på eftermiddagen, vaknar kanske vid ett, halv två. Men efter ett par timmar är hon jättetrött igen, men vägrar att somna. Så hon är vaken hela eftermiddagen och humöret blir gradvis sämre och sämre ända fram till läggdags vid sju-halv åtta. Om turen, återigen, är med oss somnar hon nästan i någon av våra famnar medan hon suger i sig kvällsvällingen och så är det bara att gå in och lägga henne i sängen, men vanligtvis så är det en nattningsprocess på fyrtio minuter med skrik, gråt och gnäll.
Även nätterna har spårat ur.
Nu när hon har varit sjuk och haft ont i halsen är det ganska förståeligt att hon inte har velat äta mat eftersom varm välling är mycket skönare för halsen. Men hon blir ju inte alls lika mätt på välling som på riktig mat, vilket förklarar att hon ofta vaknat upp på nätterna och inte somnat om förrän hon fått en flaska.
Innan hon blev sjuk var det väldigt sällan som hon krävde välling på natten, utan det brukade räcka med att ta upp henne i vår säng mellan 3-5 beroende på, och sedan kunde vi sova till sex-halv sju i alla fall.
Men nu är det cirkus på nätterna också.
Vi har börjat hålla henne vaken längre för att försöka skjuta på uppvaknande, det gjorde inte så stor skillnad annat än att hon sov bättre på nätterna och det tyckte vi var ganska skönt, men även det är bortblåst.
Nu, den senaste veckan eller så, har hon vaknat någon gång mellan halv ett och halv tre och det är inte bara halvslumrande vällinggnäll utan hon är klarvaken, klättrar runt, snackar och inatt vaknade jag av att hon låg och klappade händerna.
Det räcker alltså inte med at ta upp henne i sängen och skaka rumpan lite för att få henne att somna om, hon är vaken uppåt en timme innan hon slutligen somnar om.
Jag har sovit en hel natt på tre veckor snart, och det börjar ta jävligt hårt.
Mädchen är trött och kinkig hela tiden känns det som, och jag blir lättare och lättare irriterad.
Cornelia har börjat natta henne på bröstet, vilket vi inte har gjort på ett halvår kanske, men det verkar vara det enda sättet att få henne att slappna av och sova på dagarna. På kvällarna och nätterna funkar det sporadiskt.
Att somna, sova och bli lagd verkar vara rena rama ångestsituationen för henne och jag vet inte vad vi ska göra åt saken.
Ingen sover i det här huset.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar